Väntar på att min mor ska komma hem så att vi kan få någon föda. Ida ringde mig nyss. Vi ska umgås senare. Ida är min barndomskompis. Den första kompisen jag någonsin hade. Det var aplängesen vi var med varandra nu. Det var minst ett och ett halvt år sen :O FÖÖÖR LÄNGE. känner jag. Och jag har fortfarande inte städat upp libyens slagfält. haha -.- Det roliga är att min mamma inte ens fällt en minsta kommentar om det. Ganska facinerande endå.